Det gick uppför och uppför och uppför. Det gick bra att gå, för det var en bred fin "stig", eller promenadväg snarare. I början var det en hage bredvid "vägen" där vi gick, med elstängsel och taggtråd, och det fick Otto känna på. Hu, så han skrek, men det gick bra. Inga skador, han undkom med blotta förskräckelsen, som tur var! Nyfikenhet har ibland ett högt pris... Naturligtvis var det några som passade på att bada lite i en pöl som de lyckades hitta. Dessbättre ingen dypöl den här gången, men skitiga blev vovvarna ändå, i den mer eller mindre blöta terrängen. Inte konstigt som de tumlar runt!
Väl uppe på "toppen" fanns det ett vindskydd där vi plockade fram våra matsäckar och lät oss väl smaka.
Sedan vi fikat och vilat klart bar det av igen. Utför den här gången. Väl framme hos Olsson's igen blev vi bjudna på varm korv med bröd! Smakade underbart gott ute i den friska klara höstluften. För det blev ju det, en härlig höstdag, fast det såg så dystert ut på morgonen.Vi tackar Rigmor och Janne för deras gästfrihet och för en härlig dag i "deras" skog!
Väl mött igen!
Anne-Marie
